i wanna say something today:

Nananananana, jag har skaffat nytt nummer. Nananananana, jag har skaffat ny blogg. Om ni ber snällt kanske jag säger vad båda är. Om ni har tur kanske ni får svaret på i alla fall en av dom. Puss heeeeej.


tell me what the fuck's going on?

Jag är inte helt ärlig med er. Jag finns knappt här längre. Känns som om jag ska dra till med en nystart, både i datorn och telefonen. Jag har knappat på den här sidan i två år. Mitt liv sen två år tillbaka finns nerpräntat just här. Kanske därför har jag valt att inte fortsätta här. Just nu i alla fall, återstår att se om jag längtar tillbaka eller inte.

Annars då. Jag lever, trott eller ej. Idag ska jag till läkaren, än en jävla gång, sen ska jag kasta mitt simkort åt hajarna. Eller nej, kanske bara peta ner det i en soptunna så inte någon stackars and dör på grund av min glädje.

"hey, i'm about to fuck you over"

Hörrni, det är just typiskt mig. Jag velar i timmar innan jag väl drar på mig ett par skor för att gå ut nuförtiden. Mest för att det är så snorigt halt ute att jag helst av allt skulle vilja dra på mig ett par skridskor. Men som sagt så velar jag omsorgsfullt innan jag går ut. Och inte FAN hjälper det. Inte bra för mig att sitta vid datorn, men en kvart kan jag faktiskt avvara. Jag har då spenderat gårdagskväll/natt på akuten och fått göra det mesta övningar (som mest liknade ett gympapass, för att vara helt ärlig), rullas igenom en surrande munk och sitta med en sexig krage. Med andra ord har jag lyckats halka på denna dödsfälla som sprider sig längs hela stockholm, och inte nådigt heller. Hjärnskakning var min verdict, så nu får jag inte jobba varken idag eller imorgon. Helst inte veckan ut. Freakin' fantastic. Jag ska gå och dö lite mer nu.

see, i can tell

Trött. Huvudet i två bitar. Jag vet inte vad som hände förut. Det är som om något fortfarande svarar till det där bekanta, och med impulser kan det bli som det blir. Får försöka skjuta undan den här värdelösa känslan i magen och tänka på annat. Inte för att det är alltför knepigt i dagens situation. Är lite halvt nervig över imorgon, samtidigt som jag håller på att avlida av kviller i magen. Just nu slängde jag en blick på klockan och upptäckte att den faktiskt är halv fem på eftermiddagen. Jag har alltså tillbringat en hel massa timmar till en massa onödigt rabalder. Så jag skiter i detta, slänger in en bild på den efterlängtade sommaren och går och dör en stund.


asking if you'll change your ways

Okej, jag sitter inte vid datorn längre. Tillrättelse; jag sitter aldrig vid MIN dator längre. Jag jobbar, jag kommer hem, äter och sover. Bryr mig inte nämnvärt om vad som händer utanför heller just nu, jag kämpar mest med att komma tillrätta och hitta min plats i gänget som jag har hamnat med. Gillar däremot statusen med sysselsättningen i rasterna, frukost på mornarna och fri frukt whenever. Vi har det bra, så att säga. Men jag har inget att skriva, och det lär inte komma mer intressant inom dom närmaste dagarna. So, bye fuckers.

i hear in my mind all of this music, and i breaks my heart

En sådär oförskämt bra dag har jag haft. Förutom att jag missade mina förmiddagsplaner genom att snooza i en timme. Gjorde mig inte så mycket, för solen sken i mitt ansikte när jag vaknade och det var så pass varmt att jag slet av mig halsduken det första jag gjorde när jag gått utanför porten. Sen att jag var en liten nervös räka hela bussresan dit och höll på att dö när jag insåg att jag inte alls skulle intervjuas av den jag trodde. Rätt som det var hade jag klivit ut ur porten ut på gatan igen och tog ett stort högt skutt rakt upp i luften följt av ett lätt tjut (YES, SUCK IT!). Var vuxen och åkte direkt till banken för att öppna ett nytt konto, mötte upp mister linder och njöt av resten av årets första vårdag. Slutade med middag på vapiano och hemgång. Gråter varje gång jag tar av mig skorna på grund av mina skavsår, men just nu försöker jag bara smälta att jag faktiskt lyckades. Jag ska gå och lägga mig som den lilla ärta jag är, så jag är pigg och alert imorgon. Äntligen är jag på väg någonstaans.


take my hand and close your pretty eyes

SOL. Jag har vart på promenad, ska strax iväg och handla för festmåltid ikväll (för idag fyller min älskade farsgubbe ååår) och man kanske skulle slänga på en tvätt. Jag har 5 flikar av potentiella jobb som ska sökas även, men det får vänta i någon timma. När solen inte är ute och glimmar längre...


tired of being alone at night

Jag är inte världens mest stabila just nu. Höll på att halka och slå ihjäl mig i backen på väg mot tunnelbanan, blottade häcken för halva skanstull när min väska fastnade i tröjan (fast det var faktiskt inte hela världen) och kom hem till ett förjävligt besked. Annars då, jag har snor som proppar upp mina bihålor riktigt ordentligt och jag är fortfarande halvt döv på grund av konstant lock för öronen. Så jag försöker hitta det fina i dagarna så mycket jag bara kan nu. Som att det var soligt och fint ute idag, mister Linder ringde från ett strålande london och sa hej, jag hittade en hundring i min plånbok som jag inte hade räknat med i min budget, jag fick ett minimini nagellack från åhlens give-away hörna och det vankas bio med stort sällskap imorgon.

no problem here though

Såklart att jag är sjuk, igen. Som att dom dagarna jag fick att må prima skinka bara var en teaser och att någon nu pekar på mig och säger "gotcha!". Konstant lock för öronen och mina bihålor ska vi inte ens börja med. Så när jag som mest ligger och tycker synd om mig själv i sängen ihoprullad som en liten korv så ringer mister linder. Från london. As if i could feel worse (jag vill också åka boooooooort). 

Annars då. Frustrerad. Trött på alla pretentiösa idioter där ute med näsan upp i vädret. Hycklare som blånekar sig själva för att se bättre ut i deras egna ögon (även alla andras).

hello

...

ljug och kyss mig hårt en sista gång

Söndag. Jag tror mina baciller fick för sig för en comeback för idag har det varit ganska slirigt i huvudet. Och inte på ett bra sätt. Har fått i mig för mycket socker på tom mage och suktat efter den där ölen som aldrig fick chansen att göra sig hörd. Skållat tungan på alldeles för varm mat och sitter nu och dricker te för att göra det ännu lite värre. Tog en långpromenad innan jag kom hem med huvudet tomt och blicken halvt stirrig. Dags att sova sen, upp tidigt imorgon och åka till naturhistoriska. Har inte vart där sedan högstadiet så jag tog chansen nu när min lilla batting till kusin ville dit och leka under sitt sportlov. Jag har ju ändå inget bättre för mig så att säga (+ att det kan bli riktigt kul). Jag ska nog ta med mig kameran. Och hoppas på fan att jag inte mår sämre imorgon.

this is just how it should be

Igår skulle det blivit en lugn dag, svänga runt lite på stan och sedan bara hänga rent allmänt. Men, det sket sig ganska rejält. Ett flak öl hittade till våran väg, plus en flaska bubbel och en box vin. Det blev skålande och sjungande (för lilla mig) och sedan havererade allas förnuft och kvällen slutade med att dom sista tappra levande soldaterna låg i en hög och kved av skratt tillsammans. Trött är jag, men snart ska jag smita ut igen. Beroende på om vapendragarna dog eller inte. Upp på hästen igen så att säga.


it's all i have, all i need but there's more to take, more to give



Inte visste jag att jag kunde linda killar runt lillfingret. Fast, han kanske bara ljuger för att försöka få ligga lite. Man vet aldrig. Annars då, fick frågan hur det var med mig nuförtiden av en gammal vän. När jag meddelar att jag är glad i magen ganska övervägande hela tiden just just nu (även om jag har mina moodswings som vilken annan brud som helst) så var den direkta följdfrågan; "Okej, vad heter han?". Ehm. Tydligen sitter dom tidigare gångernas lycka ihop med att jag har träffat någon snubbe. Den här gången, not so much, rent allmänt. Inte ens vädret stör mig längre. Jag längtar bara till våren så jag och mister Linder kan få ta och åka över till Brittania och leka. Ja, inte med varandra era snuskhumrar. Vi ska frossa i mat (som vanligt), dricka öl tills vi inte kan hitta tillbaka till hotellet och gå tills vi har sett varenda vrå av London (nästan i alla fall).
Om jag ska spekulera över varför mitt humör är på väg uppåt så tror jag anledningen är att jag inte har någon att må dåligt över. Ingen vän som behandlar en som en disktrasa och ingen kille som pussar någon annan tjej på kinden istället för mig. Inte längre om inte annat. Inte just nu kanske man tillåmed ska säga.

she's no longer your slave

Lite mer tillbakahållen idag. Orkar inte ta mig för något, inte riktigt tänka. För att göra dagen lite mindra långsam och grå så har jag börjat röja undan till i helgen. Byggt tvätthögar enligt färgskalor, smörjt skor och vädrat tills jag inte kännt mina tår längre. Ska hala fram dammsugaren och jaga råttor innan jag ska börja fundera på middag. Det är nog det värsta så här efter att man har tillfrisknat, aptiten tar ett jävla tag på sig att komma tillbaka. Magsäcken är som en liten ärta och jag överlever på ett mål om dagen. Men det går över, as always. Ska skruva upp volymen lite extra nu när det ändå bara är jag som går rabiat här hemma. Bara för att ge  tillbaka till mina förbannade grannar som aldrig håller käft. Puss!


vi måste gå nu, himlen väntar

Jag har haft en underbart fin födelsedag. Godnatt!


if i only could relax in this confusion, if i could be naive again

So far so good så att säga. Allt har varit sådär ovanligt fint idag. Även om jag hittade två blödande sår när jag duschade (vilket förövrigt sved något jävligt) och lyckades peta in hela fingret i ögat. Vädret har varit superb(!), det har varit sådär lagom kallt, allt har glittrat fint och jag har gått runt och fånlett av ingen anledning alls. Allt blev så mycket bättre när Emma ringde och förklarade att hon planerar en resa till hufvudstaden inom kort (yej!) och alla söta grattis hälsningar som har trillat in. Även om jag inte är världens största fan av att fylla år blir jag likväl varm i hjärtat när folk skickar iväg en liten hälsning. Tillåmed i brevlådan låg det lite hälsningar och väntade (fast, tyvärr är det inte mycket som slår förra årets hälsning i brevlådan. Mycket svårslaget). Nu ska jag iväg på middag och se om detta förstör dagen eller inte. Båda föräldrarna ska mixas och det kan helt ärligt gå hur som helst.


never want to say "i wish i was there"

Det är fantastisk strålande sol, tunnelbanan går igen, det är inte så mycket minusgrader att man kan gråta istappar och dagen har börjat alldeles förträffligt. Om jag inte aktar mig kanske jag faktiskt får en riktigt fin födelsedag!

stay gone

Hostar och skruvar på mig. Sjukligt rastlös. Spelar ändå ingen roll, kommer knappt utanför alvik då kollektivtrafiken fortfarande är kajko. Som om någon har undgått det förövrigt. Jag svär ikapp med resten av stockholms befolkning, även om jag inte har fått smaka så mycket på kaoset som vissa andra har. Ofrivilligt kanske, har legat hemma med mina golfbollar och sovit mig igenom dagarna. Så, nu är jag någorlunda frisk och förvirrad som vanligt. Kanske ska försöka ta mig iväg till thorildsplan i alla fall, hänga lite med mister linder. Om jag kommer så långt dvs. Tvspelet börjar suga nu, så, hejdå.

there's no "fun" in "nice"

Sitter och fnissar för mig själv. Kanske börjar jag bli lite kluven i huvudet efter att ha suttit hemma med huvudvärk ett par dagar nu. Sängen har vibrerat ett antal gånger av sprängmedel, men helt ärligt så får jag mer tillfredställelse i det än annat som hände nyligen. Så det stör mig inte nämnvärt mycket (förutom när jag inte riktigt är beredd och dom skrämmer skiten ur mig). Annars då, jag sover och tittar på film tills ögonen blöder. Sen läser jag lite på det. Alltså har jag förlorat mig i kärleksträsket. Svårt att undvika med mina sysselsättningar. Men hur mycket jag än vill hitta pirret i magen gentemot någon, så finns ingenting. Inte ens ett ynka intresse egentligen. Förjävla tråkigt om jag ska vara helt ärlig. För jag känner hellre någonting, vadsomhelst, än ingenting. Vart tog pojkarna som var värda intresset vägen? Visst att man kan missta sig i början, men man kommer alltid till sina senses förr eller senare. Anyhoo, jag låter som den bitterfittan jag är men jag lovar, det är inte så farligt. Jag är glad som det är. (Om man skippar att tänka på det fakutm att jag måste gå upp äckligt tidigt imorgon. Det skulle jag kunnat hoppa över i mitt sjukdomstadie.)


if that's how you want it, that's how i'll play it

Jag har ingenting att ge just nu.


Tidigare inlägg
RSS 2.0