a neverending story

Gick upp alldeles för tidigt för att i något sömndrucket stadie ta sig till alvik för att träffa Amanda. Halvsov första minutrarna innan hon slog lite liv i mig och nöp mig i kinderna. Precis som vanligt. Försökte få sällskap av Josefine när jag trösthandlade till min ensamma middag ikväll, men hon sov nog mest i luren. Avundsjuk kallas det. Funderar en sväng på att gå och lägga mig igen, men tar Amandas knep och nyper mig själv i kinderna tills tanken försvinner. Någorlunda. Egentligen inte alls helt ärligt, men försöka går ju.