a neverending story

Jag kan inte skriva. Sitter och glor på skärmen, skriver lite, markerar och börjar om igen. Pratar om en annan värld, hur man kan rymma och bo i varandra. Jag vet inte om jag kommer må oerhört dåligt av det, eller helt tvärtemot, men kanske är det värt ett försök? Nu var jag nära att markera och radera igen. Men jag känner att jag ska klämma ur mig ett inlägg, att verkligen försöka pränta ner något svart på vitt igen. Huvudet är tungt, fylld med saker jag måste få ut, på ett eller annat sätt. Men cementen har stelnat och det går inte att rubba. Ingenting kommer ut. Dags att ta fram hammaren och börja slå. 
NU ska jag sluta svamla och gå och värma upp mig.

x