the won't leave in the night, i don't think that they might
Att trilla ner i ett svart hål av sig själv. Att inte riktigt vara vid medvetande. Utan se allt i en dimma av sin glans. Att längta efter att känna något tills hjärtat imploderar. Höra men inte lyssna. Att vilja ha något så starkt att det svartnar för ögonen. Att bli bedövad av känslan som man längtat efter.
Det finns alldeles för mycket som trängs i städade lådor och askar i min minnesbank. Det finns alldeles för många. Jag sparar på minnen, vare sig dom är fina eller smärtsamma. Jag sparar på dom vare sig det är något jag öppnar ofta för att minnas, eller låter damma igen för att jag inte vill. Ibland sparar jag fast jag kanske helst inte vill. Fast jag inte borde. Omedvetet glider det in i en mörk vrå och slår mig i ansiktet när jag minst anar det. Jag känner att jag lever vare sig jag vill det eller inte. Positivt eller negativt, det har jag inget say in.
x
