a neverending story

Känner inte för att vara vid medvetande alls idag. Känslan av obehag kommer och går lite, förhoppningsvis med går än kommer. Men med min tur så vet man aldrig. Sov en timma imorse, kom hem vid tolv tiden och sov tre timmar till innan det blev fart under rumpan. Igår sov jag fyra timmar. Jag tror jag mår lite dåligt med den här sömn grejen. Eller vice versa. Eller en ond cirkel. Eller alltihopa.
Pappa fick sin present. Kände nästan för att trycka upp den under näsan på honom redan innan han ens hunnit säga hej. Jag blir lite väl till mig i brallan ibland. Men han blev glad, och då blev jag glad. Värt varenda öre och lite mer. Ska ta mig i kragen och läsa ut Breaking Dawn nu. Svälja en alvedon och krypa ner mellan lakanen. Känns helt okej.