a neverending story

Jag vill inte vänta. Tålamodet sviker mig ibland, som nu. Kanske också eftersom att den nuvarande skräphögen till telefon är så egen att jag har sulat in den i en lyktstolpe av frustration. Kanske inte det bästa valet jag har gjort, men det kändes lite skönt för stunden om inte annat. Hur som haver. Om en vecka kan jag antagligen hämta ut denna sak. Mycket pengar rinner åt fanders, men jag orkar inte mer. Ska vi slå vad om att denna lur kommer strula till det för mig också? Jag och teknik, eller nej vänta, mobiltelefoner, fungerar inte tillsammans. Super. Perfekt. Jag ska gå och sova nu. Kurs imorgonbitti, hur kul låter inte det? (Snore).