a neverending story

Kommer du ihåg när du ringde mig i tid och otid, bara för att sitta tyst och spela på din gitarr? Ibland lät du mig gissa, ibland ville jag bara lyssna. Minns du när vi träffades för första gången, där på torget mitt i natten? Du var full, jag blev kär. Kär i någon som jag inte visste något om. Nu år senare vet jag fortfarande inte om jag var kär eller inte. Det ända jag vet, är att du sitter, sen den sommarnatten så sitter du i mig. Och allt jag vill i vissa stunder då jag känner mig som värst, är att ligga intill, lyssna på att du finns och bara finnas med dig.