a neverending story

Sitter på fars dator bara för att jag inte orkar gräva efter laddaren till min egen. Är hyfsat snygg och ren för tillfället, men det vet man ju aldrig hur länge det håller. Bitmärket från igår är borta, tack och lov, annars vet man ju aldrig vad folk ska tro om en! (Ja, för alla vet ju att jag bryr mig så fruktansvärt.. hrms). Nejmen, jag har förhoppningsvis inte fått rabies eller något liknande. Nu pumpar jag melodifestivalen 2009 (mest för att jag inte orkar byta cdskiva) och lallar runt med nymålade naglar och underkläder. Nervositeten går upp och ner, men mest pirrar det i magen. Sådär mycket att man håller på att kräkas ni vet? Hur som haver. Nu borde jag daska på mig lite kläder, packa ihop min skit och pipa ut genom dörren. För yours truly har korkat nog glömt sina nycklar i skåpet på jobbet. Fantastiskt. Kom inte in genom porten igår kväll. Men vem gillar inte att hänga på marken utanför porten på kvällskvisten och prata i telefonen? I do.