den bittra eftersmaken av alkohol
Ligger för mig själv i strumpor och tshirt. Äter på något jag inte ens känner smak på, äter mest för att jag måste. Tårarna vill bara explodera fram och skapa djupa fåror i mina kinder. Men ändå är jag helt torr i ögonen, ingen salt droppe har kunnat tränga fram. Jag vill bara gråta ut allt, varför kan jag inte gråta?!
Den här känslan av olycka som lockas fram. För många olika anledningar. På jobbet har det lätt blivit för mycket för mindre än vad jag annars skulle klarat av galant. Allt jag velat göra är att ställa mig bakom disken och böla som en bebis. Men jag har inte tillåtit mig själv att se det så. Jag har bara tvingat mig själv att klara mig igenom det, man klarar allt med lite vilja sägs det?
Skit samma. Just nu ska jag koncentrera mig på att inte kräkas, att somna, och att vakna i tid imorgon.
(Jag längtar så fruktansvärt mycket tills jag får träffa dig igen Emma!
Jag älskar dig en massa massa D. Hoppas du vet att jag aldrig klarar mig utan dig.)
Och hur skulle jag klara mig utan dig?
