i found i'm scared to know


Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med allt. Förvirringen i mitt huvud slår sig blodig mot mitt skallben. Ingen har svar åt mig heller. Jag får helt enkelt forma mina egna. Se till att allt stannar i mitt huvud, där det hör hemma. Kanske önskar att jag inte sagt något om det från första början, inte blåst upp det. För det är vad det är just nu. Uppblåst. Bättre om jag bara tar dagarna som dom kommer. Som jag gjorde innan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0