a neverending story

Mår riktigt förbannat dåligt. Har haft så mycket tankar snurrandes i huvudet, tankar jag tyvärr tänkt många gånger förut.
Är bara så jävulskt besviken. På mycket. Jag hatar att jag får upp hoppet när det ändå bara blir stampat och spottat på. Och nu sitter jag här, än en gång med grus i alla vrår. Jag ser inte fram emot något, men jag fasar ändå inte för att tiden går framåt. Jag antar att jag är ganska likgiltig. Fast det är nästan värre. Fan.