a neverending story

Jag är helt förstöörd. Känns som om jag sov ytterst dåligt.. Så nu sitter jag och glor på So You Think You Can Dance. Inte får jag mer energi av att se dom hoppa runt på scen. Man kunde ju hoppas. Ska ta mig i kragen och tvätta fönstrena idag, medan man faktiskt kan. (Jag provade på mobilbloggning igår också, och det fungerade faktiskt.)

Ja, det var väl det mest intressanta jag hade att skriva här. Vilket betyder, NOLL. Igår natt satt jag på apoteket vid tcentralen. Höll på att mörda två ungar som varken kunde hålla käften eller sitta still. Och såklart så gjorde föräldrarna ingenting. Dom kommer säkert springa med napp och kräla runt på smutsiga golv tills dom sätter nappen i halsen. GR.