sömnproblem utan sällskap
Det är något underligt med mig. Jag har i och för sig haft ganska grova sömnproblem det senaste halvåret, men som med allt annat i mitt liv så har det gått i vågor. På senaste dagar har jag sovit ovanligt bra. Kanske har berott mycket på sällskapet. Han har någon sådan inverkan på mig. Jag blir lugn, och hela min insida kittlas som om tusentals såpbubblor hade fastnat och sprack en efter en.
Kanske är det här svammelprat från min sida, för nu kan jag självklart inte sova. Har sovit med honom i stort sett varje natt i en månad nu. För ja, på fredag är det en månad. Han ringde precis, bara för att se hur jag mådde. Jag är så vidrigt kär att det säkert rinner någon rödaktig sötsliskig gegga ur mina öron. Han gör mig lycklig. På riktigt.
Nu ska jag fortsätta titta på film.. och inte kunna sova.
.
