let make this a good day?
Somnade fruktansvärt irriterad. Sov dåligt, sov länge. Fortfarande sådär sjukligt trött. Ont i kroppen, funderar om minnet sviker mig från helgen när jag hittar blåmärken på oväntade ställen. Har vart skönt att ha haft en riktigt stillasittande dag. Spelat assassin tills fingrarna blödde och.. ja det är väl i stort sett det jag har gjort idag. Intressant? Nej. Jag har försökt skriva klart det här sen tolv tiden. Så jag skiter nog i detta nu. Åt helvete är hur det gick, men det är nog ganska uppenbart.
oh, i better go on
Tog mig ut igår, trots tröttheten som låg som en slöja över mig. Tänkte ta en tidig kväll och åka hem hyfsat tidigt. Men det blir väl aldrig riktigt som man tänkt sig? Icke. Hamnade på efterfest och vid åtta tiden på morgonen slumrade jag in på sofflocket. Bytte dock plats, att vakna med manchesterstreck i ansiktet kände jag inte riktigt för. Idag har dom vakna timmarna spenderats till att terrorisera en sovande Fariz, spela guitar hero, diskat disk för ett freakin' jävla år och ätit mat på govlet (igen). Nu är jag hemma, jag är trött, jag ska lägga mig i ett bad och få bort rökdoften sen ska jag sova. Och jag ska njuta så jävla mycket att ni skulle smälla av om ni visste.
i'm all alone in the main hall
Gick upp alldeles för tidigt för att i något sömndrucket stadie ta sig till alvik för att träffa Amanda. Halvsov första minutrarna innan hon slog lite liv i mig och nöp mig i kinderna. Precis som vanligt. Försökte få sällskap av Josefine när jag trösthandlade till min ensamma middag ikväll, men hon sov nog mest i luren. Avundsjuk kallas det. Funderar en sväng på att gå och lägga mig igen, men tar Amandas knep och nyper mig själv i kinderna tills tanken försvinner. Någorlunda. Egentligen inte alls helt ärligt, men försöka går ju.
but what if i don't care then?
Huvudvärken ligger fortfarande på. Tveksamt om det blir att springa ute på stan inatt. Blir hetsterroriserad än en gång, men orkar inte bry mig nämnvärt, precis som alla andra gånger. Är dryg tillbaka och loggar ut. Har krypit ihop i alla varma kläder jag har hittat, ser ut som en och annan vandrande klädhög för att vara helt ärlig. Trött är jag också. Kämpar för att hålla ögonen öppna. Sjukdomen hänger mig fortfarande över huvudet och det börjar gå mig på nerverna. Telefonen har hängt sig, igen, och inget verkar vara bra idag. Dåligt humör, dålig dag. Så dom verkar jämna ut varandra.
i'm going to smack you if you get too drunk
Det där med drömmar är väldigt underligt. Just inatt drömde jag att jag var så fly förbannad att jag inte kunde andas. Vaknade av att jag hittade någon att bara låta allting brista emot, så när jag väntade jag mig vara dränkt av tårar. Icke sa nicke. Blev tvungen att hämta mig en sekund eller två innan jag kunde rulla upp. Nu är jag något fruktansvärt uttråkad. Funderar på att ta en runda på stan och fördriva tiden. Återstår att se om det är värt det.
UPDATE: Det var inte värt det alls. Har haft en väldigt produktiv dag med att sitta och nöta ner soffan. Tog mig även ett bad för den intresserade.
and i just hate to have to tell you
ATT JAG ÄR SÅ FRUKTANSVÄRT LESS PÅ DIG.
we are down on our knees
Det här kommer ta ett tag att vänja sig vid. Men just just nu, är jag förbannat nöjd över att jag fick tummen ur röven efter ett halvår. Kommer säkerligen ångra mig imorgon eller någon dag framöver, men det får vara då. Josefine har bilder (som du förövrigt gääärna får hiva över) på hittepået. Nu däremot, är jag så förbaskat trött att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Sängen kanske vore vettigt.
seems like you could care less either way
Vaknade sent idag, känner hur sjukdomen hänger över huvudet på mig. Men det spelar ingen roll. Jag är lika glad idag som jag var innan jag somnade igår. Allt har samlats till sockervaddsfuzz i huvudet på mig, täpper till varenda ven med sockrigt ludd. Det har däremot inte hindrat mig från att svära över grannarna som för en jävla massa oväsen som vanligt. Och jag försöker twittra positivt, verkligen. Känner att jag måste bättra mig efter Natans pik igår. Och eftersom att min farmor uppenbarligen också tycker att jag ser förjävlig ut i håret så ska det hända grejer imorgon. Lite mer pirr i magen till och med. Om det nu var möjligt. Josefine ska få följa med och hålla mig i handen, i'm gonna need it.
there is no such thing as happily ever after
Inte kan jag sova heller. Knorret i magen vrider om hela tarmvredet med en järnhand. Tröttheten har slagit mig hårt nu, tårarna rinner fritt och friskt till blödiga kärleksfilmer på tvn. Snart svimmar jag nog i brist på näring och syre i allmänhet.
lily i'm in love with another girl, lily i let someone else in
Hungrig som aldrig förr, kan däremot inte äta en enda tugga till av maten jag lagat. Jag har ändå inte ätit upp ens i närheten av hälften på grund av oro att allt kommer komma upp igen. Ytterst irriterande minst sagt. Kanske är anledningen till detta att allt är väldigt väldigt förvirrande just nu och allt vill ut från huvudet samtidigt vilket skapar kaos och tvärstopp i tankebanan. Försöker räta ut allt som hopas men det slutar med ett ännu större nystan av knutar i andra änden. Kanske borde jag ge upp det för tillfället och låta det trassla ur sig självt. Det kan ta sin tid däremot, och mitt tålamod har inte direkt blivit bättre med tiden. Hur som haver så ska jag ta mig och mitt luddiga huvud och försöka sova lite, för äta kan jag tydligen fortfarande inte göra.
if you don't see it, you don't give a fuck
Ja, jag sitter och glor på paradise hotell så här mitt i natten. Sen om det är helt okej vet jag inte, meeen vem bryr sig.
you know that it isn't real, you'll disappear in a black hole
Så sitter man här lite för sent på kvällen och filosoferar för sig själv. Började skriva ett halvt debatterande inlägg med mig själv om ett visst ämne som alltid är uppe på tapeten, men jag valde att markera och radera. Orkar inte ta tag i det helhjärtat. Jag kommer mena vissa saker som pikar till dom som läser här, men dom som jag vill ska ta åt sig mest kommer antagligen inte ta åt sig alls. Så det känns onödigt i detta tillfälle. Måste lära mig att vissa människor aldrig kommer förstå, inte ens om man dunkar det i huvudet på dom med tyngden av tegelstenar. Det spelar ingen roll hur mycket dom tror sig veta, eller inte veta för den delen. Det kallas frustrerande och ingenting jag känner för att röra runt i för mycket. Annars då. Året har börjat fint. Jag kommer på mig själv att le i tid och otid för mig själv. Grät lite igår till bion, men det är irrelevant. Veckan börjar ta sig och ja, den ser bra ut! Wähelalel.
dangling feet from window frame
Man måste älska att vara sjuk. Järnsmak i käften och honung i huvudet. Fryser trots alla lager kläder på kroppen. Mjäph. Tycker synd om mig själv kan jag lova. Mycket synd. Ska gå och dö lite mer i soffan istället, i sällskap av tvn.
don't be surprised when you get bent over
Ursäkta, men jag är så jävla trött. Sjukdomen som lurade är närmare än väntat och min hals är helt bloated. Inte höll jag käft igår heller så att min hals kanske skulle räddats, inte då. Pratade med alla jag träffade på och dansade sjungande runt till teddy picker. Så jag kunde mått bättre, men det struntar jag i. Allt blir var man gör det till och igår var som vilken annan kväll som helst egentligen. Och jag är nöjd. Är fortfarande lite sur över herrn som fick för sig att tappa en oöppnad ölburk på min fossing. Det gjorde och gör fortfarande förbannat ont. Men, ingen fest utan att något går sönder va? I detta fallet min fot, men man får väl offra sig. Kyss på tolvslaget också, första året på länge. Att jag våldförde mig på moa däremot, det kan vi strunta i. Nu ska jag ge efter min trötthet och sova lite mer.
got my addictions and i love not to fix them
Känner mig helt överkörd och är lite smått oroad över att någon sjukdom ligger och lurar runt hörnet. Sov alldeles för länge och vaknade av svordomar. Alltså sitter min far och spelar (det spelet jag förövrigt klarade för väldigt längen sen, bara för att skryta). Det första jag såg när jag kravlade mig upp ur sängen var däremot bh:n som orsakade allt fuzz för mig igår. La den under kudden för att bespara mig alltför många bitterhetssvallningar. Träden utanför är vita av kyla och frost. Bådar inte gott för att springa med strumpbyxor imorgon. Men, sen när brydde jag mig om sådant? Har alltid envisats med kallare kläder än vad som egentligen tillåts. Och ibland när jag får mina fixa idéer är det ett helvete att få dom ur mig. Tro mig, jag har prövat. På tal om det, även om man verkligen ser kylan utanför så är jag desto mer sugen att springa ut och fota. Lättklätt och oskuldsfullt/mörkt vill jag att motivet ska vara, men hur lyckas man locka med någon som är villig att ta av sig kläderna när det är -7 ute? Lär bli knepigt. Så, idén ligger på hyllan för inväntan av rätt tillfälle.
without the last corner piece i can’t calibrate
Jag är ett litet snäpp bitter idag. För ni ser, jag var en sväng till kista (nej, inte anledningen till min bitterhet, wait for it) för att byta lite diverse julklappar med min far. Bytte ut min fina, men åhsåintejag kofta till en ordentlig en medan far min grymtade om längderna på köer och att han faktiskt var tvungen att stänga in sig i provhytten mer än en gång. Efter det däremot, skulle jag bara en snabb sväng in på hm och införskaffa mig ett par hela strumpbyxor. Det är bristvara på det i min garderob just nu, alldeles för mycket. Råkade även riva med mig en av Sonia Rykiels bh:ar som hängde på rea. Hur perfekt var det inte, en kvar i min storlek? Nu i efterhand dock, när jag har klämt ner mina tydligen större bröst i den här fina prylen, är jag bitter. Hur fan kan jag ha gått upp en storlek?! Det är inte okej, hör ni det! Antingen börjar jag bli fet, eller alldeles för fertil för mitt eget bästa. Kanske lite sex skulle vara svaret? Eller är det någon jungfrufödsel som spökar, och boobisarna växer sig feta i takt med battingen? Kanske är det bara så att just dom här bh:arna är lite mindre i storlekarna. Inte vet jag, jag kan räkna upp otaliga anledningar som spökar i mitt huvud. This will do though.
demons are prowling everywhere nowadays
Ett stycke moshög som försöker kommunicera. Det är vad jag är just nu. Mjäkig som jag är behövs det ingenting för att jag ska bli rund om fossingarna. Dessutom är jag inte van alls vid att få i mig lite för mycket några dagar i rad, så det är inte direkt konstigt att jag vaknade upp och kände mig som en påse överkörda äpplen. Men just ikväll, trots att huvudet rotar och skriker efter energi till att orka ta sig ut, så ska jag nog stanna hemma. Ögonlocken ligger tungt och det är nästan jobbigt att behöva blinka. En viss energi som jag letar efter finns bara inte. Så, jag får helt enkelt keep it in my panties och överleva just ikväll. (Även om jag just i skrivande stund blir lockad och pockad för ännu en blöt kväll ute.. frågan är om jag har kraft nog att stå emot.)
you'd better give me some pointers, i'm not like you
Nu är julafton över och jag har en dag av julfirande kvar. Tog mig igenom dötimmarna genom att fyllna till på starkglögg, mumme och snaps, fylla i målarböcker proppade med barbiebilder med glitterpennos, prata sex, pojkar och förhållande dravell och passade på att sova medan kusinerna raidade sina pakethögar. Det blev en fin julafton. Nu fastnade jag vid videos på 'den där', kommer antagligen spela lite tvspel och sedan somna som en liten fyllehög på soffan. För ja, klart att jag inte har nyktrat till än.
(Plus att mitt internet bråkar och knappt fungerar. Lätt irriterande. Och varför blir jag nermejad av frågor om jag är ute? Jag sparar mig till imorgoooooon. Sådeså.)
UPDATE; fast helvete.. nu blev jag sådär galet sugen på att möta upp dom där i alla fall. Och neeej, inte är jag sent ute heller va. Fanfanfanfan.
in five, six or seven years i can't imagine how it would feel
Nu är det jul. Så god jul. Sitter med mina bomullstofflor och en hyfsat för stor cardigan. Tycker ändå att det är alldeles för varmt för att det ska vara vettigt. Ska städa undan lite julklappspapper som jag slängde omkring mig (för ja, när det gäller paketöppning är jag inte den som öppnar lite fint efter tejpen, sånt lämnar vi till dom som är rädda för papercuts.) och kanske krypa till kojs. Men jag kan inte. Vet inte om det är julkänsla eller något annat löjligt som har gjort att min mage är helt varm och glowy och min hjärna är fullt av rosa fluff. Jag känner mig så mjäkigt kärleksfull att det nästan sipprar ur öronen på mig som sirap. Inte vanligt det här inte. Kanske om jag skulle vara betuttad i någon, men nu när jag inte är det så ska jag väl ta vara på det antar jag. Juste, sova var det. God jul på er igen, hoppas ni får en bättre jul än dom som får dom värsta.
- i should not kiss you.. - no you shouldn't, i might bite
Bara för att det väntar tre dagar av hemmasittande, så kliar det i hela kroppen efter att få gå ut och röra lite på rumpan. Så för att stilla min extra energi lite lyssnar jag igenom all min gamla musik jag samlat på mig genom åren. Och så tvättar jag, men det är onödig fakta. Väntar på att resten av packet ska komma hem så man kan börja julfirandet. Baka massa bullar och smetig choklad. Insåg att jag trots upprepade hot inte har blivit mulad än heller. Bara för att jag skriver det här så kommer jag bli massmulad inom en alltför snar framtid, men jag är villig att ta den risken. Lite spänning i tillvaron har väl ingen dött av?
