a neverending story

Jag har minst fem sparade utkast av halvfärdiga inlägg som antagligen aldrig kommer bli klara. Ämnen som fort och fint poppar upp i huvudet men som sen bara dött halvvägs. Det känns så värdelöst att krysta fram ett värdelöst slut på en text som faktiskt skulle kunnat bli ganska bra. Därför är det torrt med inlägg här. För att pränta ner svart på vitt hur omotiverade mina dagar egentligen är kan få vem som helst deprimerad. Men idag, allesammans, så var jag ute på galej. (Mest för att jag hade lovat, annars kan ni slå er i backen på att jag hade gett blanka fan i det.) Och då hade jag fått pisk av min mor. Och det var väl en trevlig omväxling från.. ja. Ingenting. Höll på att begå minst tre dråp då jag provade på dart. Växlade in min sista energi på att kuta runt med en talande väst och försökte skjuta ner ungjävlar. Gissa vad, ungjävlarna vann. Men dom var söta, precis sådär på väg in i tonåren men inte besudlade med massa hormoner än, så det var mer okej då. Sen blev det en hel massa flipper tills fingrarna trillade av. Önskar nästan att dom hade gjort det, så jag inte skickat iväg en hel drös med idiotiska sms. Klart att min mobil ska haverera och vägra skicka sms när det är tanken bakom dom är vettiga. När den borde vägra, då fungerar den fint som smöör. Hur som haver. Jag ska ta mina dumheter, stoppa dom i en låda och försöka sova lite. Imorgon är det en ny dag, med NYA dumheter. Jippie.

x